Tungt ägande ställs mot ringa kulturvärde

För tredje gången godkänner byggnadsnämnden i stort sett samma bygglovsansökan som tidigare och striden om det hårt kritiserade fritidshuset på Brovägen i Nyhamnsläge fortsätter. Bägge de andra byggloven har upphävts av högre instans och den planprocess som kommunen startade i februari 2016 har lagts i malpåse.

Gammalt, nytt och gammalt igen.

Avsikten med den planerade detaljplaneändringen i hamnområdet var att på så sätt göra det upphävda bygglovet giltigt i efterhand. Under planarbetet, som inte fick ta längre tid än två år, skulle inga nya beslut fattas i ärendet. Men nu är förutsättningarna ändrade.

– Planarbetet ligger stilla, säger plan- och bygglovschefen Mila Sladic. Och eftersom vi inte hinner ta fram en ny detaljplan i tid var vi istället tvungna att fatta beslut i bygglovsärendet nu.

I det nu aktuella beslutet lägger byggnadsnämnden stor vikt vid det positiva yttrande som Henrik Ranby, före detta stadsantikvarie i kommunen, skrev vid den första bygglovsansökan 2011.

Bland annat menar nämnden att det är av avgörande betydelse att stadsantikvarien i sitt yttrande konstaterade att fritidshuset inte direkt är en del av det gamla fiskeläget, eftersom det ligger i den backe som bildar övergången till den nyare bebyggelsen i byn.

Tvärs över vägen ligger hamnen, men nämnden menar ändå att huset tillhör den moderna delen av byn.

Detta trots att fastigheten ligger utmed Brovägen, som alla är överens om utgör de äldsta delarna av byn, och grannen Bertil Saurells hus precis ovanför backen är en fiskestuga byggd på 1800-talet.

– I det första skeendet låg mitt fokus på att avstyra en rivning av det gamla huset på tomten, säger Henrik Ranby, idag docent på institutionen för kulturvård på Göteborgs Universitet. Många spekulanter ville riva det för att bygga nytt. Därför blev jag nöjd och glad när någon ville renovera det.

Visserligen skriver nämnden att stadsantikvarien 2011 hänvisade till den då rådande kulturmiljöplanen från 93, men bedömer ändå att kulturvärdena i området är förhållandevis ringa.

Byggnadsnämnden menar att fastighetsägaren på ett acceptabelt sätt anpassat byggnaden till givna förhållanden och bygget anses därför, ”med stöd av dåvarande stadsantikvariens yttrande” uppfylla kraven i plan- och bygglagen.

Slutsatsen blir att fastighetsägarens intresse ”väger mycket tungt” jämfört med det ringa historiska kulturvärde nämnden menar att området har. Beslutet att anta bygglovsansökan görs av en enig byggnadsnämnd, där också socialdemokraten Gary Paulsson aktivt yrkar på bifall.

Även när det gäller det mycket omstridda taket, som Fyren beskrivit i tidigare artiklar, lutar sig byggnadsnämnden mot Henrik Ranbys utlåtande från 2011, där han förordar ett horisontellt tak istället för ett som lutar.

– Min minnesbild av detta ärende börjar blekna, men det stämmer att jag motsatte mig en sned takås, vilket jag uppfattade som främmande i miljön, säger han.

När det sneda taket skulle bli rakt byggde man på en plåtskärm. Foto: Fredrik Göransson

Förutsättningen för att ett nytt hus överhuvudtaget skulle kunna byggas på tomten, var att det gjordes en avstyckning av fastigheten. Enligt detaljplanen får det nämligen bara finnas ett bostadshus på varje tomt.

– Avstyckningen av fastigheten var ett grundproblem, säger Henrik Ranby idag. Jag kan inte minnas att jag blev tillfrågad eller fick yttra mig om själva tillkomsten av en ny tomt för att bygga ytterligare en bostad på.

I det senaste överklagandet, som den mest berörda grannen Bertil Saurell har skickat in till länsstyrelsen, läggs stor vikt vid avstyckningen av tomten. Han har även skickat in en resningsansökan till Högsta Domstolen angående just den inledande fastighetsbildningen.

”Avstyckningens enda syfte var att kringgå detaljplanens bestämmelse om endast en huvudbyggnad per fastighet”, skriver Bertil Saurell och fortsätter:

”Om avstyckningen och husplaceringen var lämpliga borde ha prövats i en detaljplan, vilket är brukligt förfarande i kommunen.”

Men istället för att 2011 starta en ny detaljplaneprocess, där samtliga berörda hade haft möjlighet att yttra sig över avstyckningen och det planerade huset, fattades beslutet att bevilja bygglov av en tjänsteman på delegation. Varken Bertil Saurell eller de andra grannarna, som alla var helt ovetande om planerna, informerades eller tillfrågades.

Detta uppmärksammades av länsstyrelsen, som upphävde bygglovet av just den anledningen.

– Ett problem var att Bertil Saurell, som bor direkt bakom det nya huset, aldrig hördes, säger Henrik Ranby. Hade han fått möjlighet att yttra sig hade ärendet mycket väl kunnat gå annorlunda.

Enligt byggnadsnämnden har fritidshuset en tillbakadragen placering och är dessutom mindre än många andra hus i hamnen. Foto: Michael Erlandsson/RC-Flygfoto

I Bertil Saurells senaste överklagande kritiseras även det faktum att de båda fastigheterna idag är sammanväxta med en terrass och swimmingpool som ligger tvärs över tomtgränsen.

”På det som var den ursprungliga fastigheten står idag två huvudbyggnader, sammanbyggda med en gigantisk terrassanläggning, där tomtgränsen går rakt genom poolen”, skriver han.

”För en betraktare finns det ingenting som indikerar att det rör sig om två tomter.”

Byggnadsnämnden däremot diskuterar inte avstyckningen överhuvudtaget och säger istället att huset har en ”tillbakadragen placering från Brovägen” och är mindre än många andra hus i området.

Man skriver även att hamnpirarna verkar ha inspirerat till ”anläggningens råa karaktär” som man menar är ”absolut är anpassad till områdets karaktär och kulturmiljö”.

Betong, nivåskillnader och stora uteplatser kännetecknar fritidshuset, som nämnden menar passar väl in i kulturmiljön.

I det tolv sidor långa överklagandet till länsstyrelsen, skriver Bertil Saurell att han vill att bygglovet upphävs och att ärendet övertas av högre instans, för att ”undvika misstankar om partisk handläggning”.

”Ärendet har handlagts på ett högst tvivelaktigt sätt och har med tiden blivit en fråga om prestige och pengar, vilket försämrar möjligheterna för oss grannar att få gehör för våra synpunkter”, skriver han.

Efter sex år är sista ordet i ärendet långt ifrån sagt och länsstyrelsen ska nu ta ställning till ytterligare överklaganden av bygglovet för ett av Nyhamnsläges mest omstridda hus.

Susanne Ravani
Chefredaktör för
Nättidningen Fyren
Foto: Ester Sorri

Läs även:

Resningsansökan om kritiserad avstyckning

Omstritt fritidshus upprör nyhamnsbor

Ny detaljplan efter hård debatt

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara