Stora privata uttag men lite pengar till läroböcker

Lärarna på Brunnbyskolan får betydligt högre lön än de allra flesta andra lärare i Sverige. Däremot satsar man bara en fjärdedel av en genomsnittsskolas medel på kostnader för läroböcker, skolbibliotek, datorer och annan utrustning.

I Brunnby finns en av kommunens tre friskolor.

Skolan i Brunnby drivs i form av ett handelsbolag, där rektorn och huvudmannen för skolan, Lena Lövgren Ståhl och hennes man är delägare. På hemsidan kan man läsa att den rogivande inom- och utomhusmiljön ska ge eleverna en trygg, utmanande och kunskapsrik start i livet.

I den ekonomiska rapport som Skolinspektionen skrivit och som Fyren tagit del av, framgår att handelsbolagets skulder är större än tillgångarna, vilket får inspektionen att konstatera att både den kort- och långsiktiga betalningsförmågan är svag. Inkomsterna består av den kommunala skolpengen och under 2015 får skolan 13 304 000 kronor för sina elever.

– Vi tittar bland annat på hur stor del av inkomsterna som läggs på verksamheten, hur stor vinsten är och hur mycket huvudmannen plockar ut, säger Helena Olivestam Torold, undervisningsråd på Skolinspektionen..

När man granskar skolans kostnader sticker två poster ut. Lönekostnaderna under 2015 är 41 procent högre i Brunnby jämfört med rikssnittet för grundskolor i Sverige och kostnaderna för bland annat läroböcker, skolbibliotek, studiebesök, internetanslutning och utrustning som datorer, symaskiner och verktyg är 74 procent lägre än genomsnittet.

I Brunnby läggs 1 689 kronor per elev och år på den typen av kostnader, ungefär en fjärdedel jämfört med de 6 500 kronor en genomsnittlig skola satsar på bland annat läromedel, böcker, datorer och utrustning i hemkunskaps- och slöjdsalar.

Under samma år har rektorn och hennes man plockat ut drygt en och en halv miljon kronor i privata uttag från handelsbolaget.

Skolinspektionen granskar friskolornas ekonomi när de väljer ut vilka skolor som ska granskas.

Brunnbyskolan har idag drygt 100 elever och har tappat närmare 25 barn sedan våren 2015, när utbildningsförvaltningen gjorde ett insynsbesök. Bara sedan januari har tio barn lämnat skolan.

Ulrikas två söner har gått i Brunnby under flera år och alltid trivts bra, men nu har även de flyttat därifrån.

– När jag nu för första gången har fått inblick i en vanlig kommunal skola, inser jag att rektorn i Brunnby utnyttjar skolpengssystemet, säger hon. Det är upprörande att man får lika mycket pengar per elev som de kommunala skolorna, men inte ger tillbaka det som skolpengen borde innehålla. Och att barn som behöver extra stöd inte får det är katastrofalt.

Brunnby är en av Kullabygdens minsta byar och skolan erbjuder ett småskaligt alternativ till anonymitet och stora klasser.

– Jag har alltid tyckt om den lilla skolan, med små klasser och en stor värme mellan elever och lärare, säger Ulrika. Men mina pojkar har alltid klarat sig bra och inte behövt någon extra hjälp.

När Skolinspektionen väljer ut vilka skolor man ska besöka, utgår man från ett antal olika kriterier. Man ser på betygssnittet, enkäter som elever, föräldrar och personal får fylla i en gång per termin, anmälningar till inspektionen och skolans ekonomi. Utifrån detta gör man en riskanalys och besöker sedan en fjärdedel av samtliga skolor.

– I Brunnbyskolans fall var risksignalerna att enkäterna visade på dålig studiero, att vi påpekat brister tidigare och att ekonomin var dålig, säger Helena Olivestam Torold på Skolinspektionen.

Även kommunens två andra fristående skolor, Montessoriskolan Tellus i Höganäs och Vikens Montessoriskola, blev granskade av inspektionen förra året.

Tellus fick sex förelägganden, som måste åtgärdas senast den 15 juni. Bristerna rör bedömning och betygssättning, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, förutsättningar för lärande och trygghet, styrning och utveckling av verksamheten, förutsättningar för utveckling av utbildningen vid skolan och elevens val och språkval.

Montessoriskolan i Viken fick tre förelägganden som gäller trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, förutsättning för utbildningen vid skolan och avgifter i utbildningen. De bristerna ska redovisas senast den 10 maj.

Ingen av de kommunala grundskolorna i Höganäs kommun har granskats av Skolinspektionen de senaste åren.

Brunnbyskolans rektor och huvudman, Lena Lövgren Ståhl, har inte svarat på Fyrens frågor angående skolans ekonomiska situation och har inte heller återkommit med kommentarer till artikeln.

Susanne Ravani
Chefredaktör för
Nättidningen Fyren
Foto: Ester Sorri

Läs även:

Beslut Brunnbyskolan i Hoganas kommun 170309

Beslut efter tillsyn av Montessoriskolan Tellus grundskola 14feb17

Beslut efter tillsyn av grundskola Vikens Montessoriskola 13feb17

Omfattande brister på Brunnbyskolan