Sommarnovellen Del 4 av 16

Bertil

Nu ligger sportsidorna uppe. Det står en massa om en stundande landskamp i fotboll. Skribenten har sådana bekymmer över att Zlatan fått en sträckning i en vadmuskel. En hel spalt handlar om detta! Ska han bli i form till matchen? Vad säger läkaren? Vad tror han själv? Och så Elmander. Han bröt visst ett långfinger i en närkamp häromdagen. Ska han kunna spela?

”Man spelar väl för sjutton inte fotboll med långfingrarna”, muttrar Bertil. Hur kan man skriva så mycket om så litet? Tänk om någon för en gångs skull kunde intressera sig för hur han mådde! Bara som omväxling. Tänk om någon kunde skriva en spalt om hans dåliga knän! Men vem bryr sig om sådant?

Det är nu han får sin idé. Tänk om han skulle skriva om sig själv i tidningen! Vem som helst tycks ju få skriva under rubriken ”Personligt”. ”Varför inte”, säger han högt för sig själv. ”Varför inte?” Han bläddrar i tidningen till personligt-sidan. Vad kan det kosta att få några rader införda? Det visar sig vara billigare än han trott. Så priset vore inget hinder. Han kunde till och med kosta på sig ett par rader varje vecka, om han ville. Och det vill han nog.

Bertil hämtar brevpapper och kuvert. Pennan ligger redan på köksbordet efter dagens korsord och sudoku. Så börjar han fundera på vad han ska skriva. Inte för mycket. Man får fatta sig kort.

Efter många försök och mycket suddande är han till sist nöjd. Han viker ihop brevet, stoppar det i kuvertet, skriver adressen till tidningen på det, tar på sig kavaj och keps, tar fram rollatorn och ger sig av till tidningskiosken för att köpa frimärken och lägga brevet på lådan.

På lördag kan den som intresserar sig för notiserna under ”Personligt” hitta följande rader:
”Måndag. Det värker bara i mitt vänstra knä idag. Kokte ett ägg till frukosten. Bertil 72.”

Det är nog inte många som reagerar över detta meddelande. Men Bertil finner en viss tillfredsställelse i att läsa om sig själv. Han sparar tidningen och läser notisen ett dussintal gånger under dagen och den följande söndagen. På måndagen, efter att ha ätit frukost, sätter han sig ner för att skriva en ny. ”Måndag. I natt var där en fluga i sovrummet. Den höll mig vaken nästan hela natten. Bertil 72.”

Bertil fortsätter med sina notiser under ”Personligt”.

”Måndag. Flugan är kvar. Den brukar sitta på bordet, när jag äter. Bertil 72.”

”Måndag. Flugan får mig att tänka på min fru Monika. Hon hade också mörka ögon. Bertil 72.”

”Tisdag. Flugan verkar tycka om mej. Roligt med sällskap. Bertil 72.”

”Måndag. Ibland undrar jag om flugan kan vara Monika. Bertil 72.”

”Söndag. Tog med flugan i en glasburk och tittade på vår gamla kolonistuga. Hon surrade väldigt. Jag tror hon är Monika. Bertil 72.”

”Måndag. När jag tvättade händerna i morse satt Monika på vaskkanten och gnuggade frambenen. Bertil 72.”

Missa inte nästa avsnitt!

Missa inte nästa avsnitt!

Anders Malmsten

Anders Malmsten