Sommarnovellen Del 3 av 16

Bertil

Du vet naturligtvis inte vem Bertil är? Trodde jag väl inte heller. Det är inte så många som gör det. De ser ju likadana ut, alla de där gubbarna med sina rollatorer. Lite krokiga och framåtböjda där de hasar sig fram. Grå och intetsägande. Man tänker inte på dem, förrän man har en framför sig i snabbköpskassan, plockande med all växel i sin börs.

Bertil Svensson är en av dessa många. Idag sitter han som vanligt vid köksbordet med en kopp kaffe och dagens tidning. Han brukar läsa hela tidningen. Från den första sidan till den sista. Till och med sporten. Egentligen är han inte intresserad av sport. Men han måste få tiden att gå på något sätt. Dagarna är så långa, sedan Monika dog för fem år sedan.

Då, när Monika levde, var det helt annat. De hade sin kolonistuga. Där fanns alltid något att göra. Det var deras eget lilla paradis. Ofta sov de över där. De älskade att vakna upp och titta ut över alla blommorna och fruktträden. Kanske inte alltid så bekvämt. Men den ganska trista lägenheten kändes så instängd, tyckte de båda. Här kände de sig fria och lekfulla. De fick utlopp för sin fantasi, när trädgården skulle planeras inför varje ny vår. Men det var då det. Nu sitter Bertil där ensam.

Han har aldrig haft många vänner. De första åren av deras äktenskap var han till sjöss och bara korta perioder hemma hos familjen. Arbetskamraterna från den tiden kom och gick. Det blev ingen bestående vänskap dem emellan. Monika däremot hade många väninnor. Men när hon gått bort upphörde deras besök. Så Bertil har tvingats vänja sig vid ensamheten.

Men barnen då? Har han inga barn? Jodå, två stycken. Sonen, Johan heter han, bor i Stockholm och arbetar på börsen. Han har aldrig gift sig. Dottern Marie är däremot gift, med en dansk. Ingen av dem hör av sig särskilt ofta. Barnbarn har han också. Båda pratar danska och har svårt att förstå morfar.

Nej, Bertil får för det mesta klara sig själv. Hyreshuset han bor i tillhör det kommunala fastighetsbolaget. Grannarna flyttar in och ut med jämna mellanrum. Bara han har bott där sedan huset byggdes. Man nickar åt varandra, när man möts i trapphuset, men mer blir det inte. Ingen tycks bry sig om honom.

Missa inte nästa avsnitt!

Missa inte nästa avsnitt!

Anders Malmsten

Anders Malmsten