Skånetrafikens regler styr sjuktransporterna

Att få sjuktransport hem från akuten är inte självklart, inte ens om man kommit in med ambulans. Efter jobbiga timmar på akuten, ibland illa klädd och ofta i skört tillstånd, blir man nekad sjuktransport och får själv ordna så att man kommer hem.

– Skånetrafiken ”skäller” på personalen om de inte är tillräckligt restriktiva, säger Fredrik Jonsson, chef för akuten och ambulansvården i nordvästra Skåne. Även om intyget för sjukresa fylls i av vår personal, är det Skånetrafiken som ansvarar för sjuktransporterna och deras regler som gäller.

Det är Skånetrafikens regler som bestämmer vem som ska få sjuktransport.

Det är Skånetrafikens regler som bestämmer vem som ska få sjuktransport.

För sjukhuspersonalen innebär regelverket att man skall vara restriktiv i beviljandet av sjuktransport. Akutpersonalen måste tolka, följa och förhålla sig till Skånetrafikens regler. ”Det är bättre att pengarna finns i vården än på vägen” är Skånetrafikens devis.

– Ibland måste man avvisa patienter och det är alltid en svår upplevelse att bli avvisad, säger Fredrik Jonsson.

Att få åka ambulans in till akuten är inte heller givet. Ambulanspersonal på plats kan konstatera att en person behöver sjukhusvård, men trots det neka att själva köra en dit. Fredrik Jonsson menar ändå att ambulanstransporterna fungerar bra, även om man ibland måste avvisa patienter och hänvisa till annan transport.

– Instruktionen för ambulanspersonalen är att bemötandet skall vara tryggt och att det skall vara medicinskt säkert att lämna en person, om man inte tar med denne i ambulans till sjukhuset, säger han.

Lars Scotte är chef för räddningstjänsten i Höganäs. Här finns en ambulans stationerad, dygnet runt, men det är Region Skåne som sedan tio år ansvarar för personalen.

Jag berättar om min egen erfarenhet efter en cykelolycka, då jag slog i huvudet i gatan, fick en hjärnskakning och det fanns risk för en inre blödning. Men ambulanspersonalen tyckte att någon annan skulle skjutsa mig till sjukhuset.

– Tyvärr får jag flera rapporter om liknande erfarenheter och det är olyckligt, säger Lars Scotte. Räddningstjänsten är något som kommuninvånarna måste kunna lita på.

Det finns en tjock pärm med instruktioner som ambulanspersonalen och akutpersonalen arbetar efter. Redan i ambulansen beskrivs patientens sjukdomstillstånd med en kod, som sedan sjuksköterskan på akuten utgår från när hon tar vid.

Men borde inte en läkare titta på patienterna direkt när man kommer in till akuten med ambulans, för att själv bedöma sjukdomsbilden och eventuella behandlingsbehov?

– Jo, vi arbetar efter den modellen, men det är på försöksstadiet och vi lyckas till 60 procent idag, säger Fredrik Jonsson. De läkare som jobbar på akuten tjänstgör bara där och inte på någon annan avdelning.

På hemsidan står det att akuten har höga ambitioner och vill bli landets bästa akutmottagning. Hur skall det åstadkommas?

– Jag har varit chef här i tre år och jag anser att vi är långt på väg, säger Fredrik Jonsson. I en enkätundersökning av 250 patienter uppgav 97 procent att de var nöjda.

Han menar ändå att det nu kommer att ske ett paradigmskifte, där patientens delaktighet skall bli större och redogör för den nya projektplanen.

– Under 2016 kommer vi att byta filosofi till en mer personcentrerad vård, som utgår från patientens behov och resurser. Redan nu i oktober börjar vi byta rutiner och det kommer att ställa en ny kravprofil på personalen. Idag är vi mer inriktade på ”blåljus”-personal, alltså mer akutinriktade. Det nya projektet kräver personal med mer omvårdnadsperspektiv och med personen och inte diagnosen (patienten) i fokus.

Kerstin Schultz

Kerstin Schultz

Läs även: Ingen omvårdnad på nya akuten