Shut up and calculate

För hundra år sedan, när jag gick på Journalisthögskolan på Andra Lång, var chalmerister en hop hopplöst nördiga pojkar med fåniga kepsar och utan synbar kontakt med verkligheten.

Hur långt når matematiken?

Idag, när min naturvetenskapsälskande dotter läser sin master i teknisk fysik på Chalmers, ser jag hur less hon är på devisen ”Shut up and calculate” och inser hur mycket hon saknar och längtar efter bredare och djupare intellektuell stimulans. Vad är det den mansdominerade högskolan inte förstår?

Självklart skulle världen få duktigare och bättre naturvetare om de prestigefyllda fakulteterna insåg att allt inte bara handlar om aldrig så komplicerade uträkningar och att hjärnan även behöver andra utmaningar. Framför allt inom ett så djupt existentiellt ämne som fysik, där beröringspunkterna med humaniorans flaggskepp filosofi är tusen gånger fler än tekniknördarna inbillar sig.

Lika övertygad som jag är att den högsta tekniska utbildningen måste skaffa sig kompetens och mod nog att erbjuda seriösa föreläsningar och samtal om livets själva förutsättningar i universum och kräva att de blivande ingenjörerna inte bara lyckas räkna rätt i sömnen, utan även kan föra en intellektuell diskussion om grunderna för liv med vilken filosof som helst; lika övertygad är jag att lokalsamhället skulle vitaliseras om politikerna bjöd in medborgarna till allvarligt menade diskussioner om närmiljö, resursfördelning och vår gemensamma framtid.

Dialog med medborgarna kräver politiker utan öronproppar. Foto: Frederic Täckström

Visst har vi representativ demokrati och fria val, men i en global värld med globala problem och prioriteringar och ett intensivt informationsflöde som alltfler medborgare lever med dygnet runt, krävs det mer av politikerna än att de enbart räknar på hur kommunen ska växa och lyckas locka till sig fler invånare och företag.

Dagens människor vill, kan och kräver mer än så.

För några veckor sedan var det återigen dags i Helsingborg. Tre snarlika förslag på nytt storhotell ett stenkast från Sundet presenterades för luttrade helsingborgare. Ångfärjetomten utbytt mot Gröningen, men nu ska hotellkomplexet minsann ”bjuda in allmänheten” och invånarnas röster är ”superviktiga” enligt både tjänstemän och politiker.

Att helsingborgarna kanske inte är ett uns intresserade av nya hotellgäster i sitt eget offentliga vardagsrum, är såklart inte en åsikt makthavarna ens frågar efter, ännu mindre lyssnar på. Som alltid är det tillväxtekonomin som styr, även om säljsnacket försöker lura oss att tro att det till synes lönsamma även skulle vara det generellt bästa, vilket ingen sifferexercis i världen kan bevisa. Samtidigt gör politikerna allt de kan för att upprätthålla en fasad av genuin medborgardialog.

Makten definierar språket, idag såväl som 1984.

Även i Höganäs signalerar nya kommunalrådet att det efter drygt tre år och en folkomröstning som kommunledningen förlorade, är läge att på nytt ta tag i hamnens framtid. Efter valförlusten i maj 2014 och ett misslyckat försök av dåvarande kommunalrådet Péter Kovács att försöka återta initiativet genom att placera ett kulturhus på hamnplanen, stoppades diamanten i malpåse.

Folkomröstningen 2014 satte stopp för höghus och bostäder i Höganäs hamn. Illustration: Elsebeth Malmsten

Man kan tycka att de 11 260 kommuninvånare som röstade – 5 724 mot byggandet av hotell och bostäder i hamnen och 5 104 för – förtjänade ett större engagemang av sina folkvalda. Men nu, när kommunstyrelsens nye ordförande Peter Schölande hoppas att striden om Potatisåkern i Viken är historia, är det alltså dags för diamanten att dammas av och göras redo för slipning igen.

Och här som där säger politikerna att man lärt sig sin läxa och att medborgardialog är viktigt. Gräsrötterna ska få komma till tals, även om man förstår att kommunalrådet ser vägen dit som en förrädisk vandring på slak lina, där det gäller att hålla tungan rätt i mun för att formulera de ”ramar” som dialogen ska hållas inom.

Jag måste erkänna att en viss trötthet infinner sig vid blotta tanken på en ny strid om hamnen i den kära håla jag valt att leva mitt liv. Men när jag kommer hem till det drygt hundra år gamla huset på Bondhögen och möts av Rädda hamnens valaffischer, blåser den där tröttheten ut genom dörren och försvinner ner mot sjön.

Vi är många som har väntat länge på en medborgardialog värd namnet och jag hoppas Kullabygdens politiker förstår att ta hamnfrågan på allvar den här gången. Att hålla käft och bara räkna är inte framtiden, varken för storstädernas tekniska högskolor eller en småstadskommun som Höganäs.

Susanne Ravani
Chefredaktör för
Nättidningen Fyren
Foto: Ester Sorri

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad är ”Shut up and calculate”?

”Shut up and calculate!” är ett omdiskuterat citat som ibland tillskrivs Richard Feynman, ibland David Mermin, båda två teoretiska fysiker. Citatet berör ett av de stora filosofiska problemen i kvantfysiken (EPR-paradoxen) och kom att bli ett erkänt förhållningssätt inom fysik, som innebär att man struntar i att tolka fenomen som medför filosofiska svårigheter och istället enbart ägnar sig åt att räkna.

Julia Ravanis