Rädsla i paradiset

Från vårdagjämning till höstdagjämning. Så länge har Fyren funnits i Höganäs. Ingen stor sak kanske – vi får inga turistströmmar att vallfärda till Kullabygden, bjuder inte på vackra fotografier eller hyllningsartiklar om vår kommun och är oftare kritiska än översvallande positiva. Men ändå.

Fyrenlogga

I all anspråkslöshet försöker vi vidga debatten, berätta lite mer, rikta ljuset från ett nytt håll och gräva lite djupare. Vi hinner sällan med hälften av det vi skulle vilja göra och känner ofta att vi ligger minst ett steg efter. Men vi drivs av en övertygelse att världen inte bara behöver och mår bra av jubel och glam. Ibland behövs även en kritisk blick och smutsigt grävande i mörka hörn.

Därför var det både uppmuntrande och nedslående när det kom ett mail från en anonym läsare, som frågade om Anders Malmsten skulle vilja skriva under hens debattartikel, eftersom hen inte vågade göra det själv.

Uppmuntrande för att hen valde Fyren för att diskutera agendan för hamnen i Höganäs – en fråga som var själva upprinnelsen till att Fyren överhuvudtaget bildades – och nedslående för att hen inte vågade skriva under debattartikeln med sitt eget namn, utan frågade Anders om han ville göra det i hens ställe:

”Under flera år har jag följt turerna runt en utbyggnad av Höganäs hamnområde. Jag tycker politikerna struntar i vad folk i kommunen tycker. I nättidningen Fyren får man säga sin mening. Men inte anonymt. Det tycker jag naturligtvis är bra. Men eftersom jag tänker söka bygglov är jag rädd att byggnadsnämnden säger nej om jag kritiserar dem som beslutar. Jag har läst dina artiklar i Fyren och förstår att du ofta tycker ungefär som jag. Men du vill väl inte sätta ditt namn under min bifogade skrivelse?
Fyrenläsare som vill vara anonym”

Fyren har som princip att inte ta in anonyma inlägg, men när Anders Malmsten var beredd att stå bakom varje ord i artikeln, var vi beredda att publicera. Du kan läsa debattinlägget här: Bygga i Höganäs hamn – ett måste!?

Den obehagliga frågan kvarstår dock. Den om varför en medborgare i ”vårt paradis” är rädd att föra fram kritiska åsikter, strax innan hen ska lämna in en bygglovsansökan till kommunen. Hur mycket paradis ryms i en sådan rädsla? Och hur mycket demokrati och öppenhet?

Att ha makt är enkelt och invaggar ofta de invigda i förrädisk säkerhet. Alla sitter i samma båt, verkligheten försvinner i dunkla dimmor och allt går så länge ingen klagar. En ryggdunk här, en annan gummibandstöjning av lagen där, lite byråkratiskt fikonspråk på det och de flesta är ute på hal is och tappar orienteringen.

154 elektroniska svar på medborgarenkäten om kulturhuset har kommit in till kommunen. Svaren på papper är ännu inte räknade. Även om de är lika många eller till och med dubbelt så många, så pratar vi om färre än två procent som valt att delta i en enkät som kommunen beskriver som en viktig del av en stor medborgardialog om kulturhuset.

Vad säger det om öppenhet och demokrati i Höganäs? Om medborgarinflytande värt namnet? Att svänga sig med fina ord är så lätt. Kulturhus har helt uppenbart en helt annan klang än hotell och konferensanläggning. Och om medborgardialog kan stanna vid att lägga ut en enfråge-enkät på undangömd plats på en hemsida, är det inte mycket bevänt med det ordet heller.

Jag hoppas att skribenten till ”Bygga i Höganäs hamn – ett måste!?” återkommer med andra debattinlägg under sitt eget namn i framtiden. Om kommunen inte ens kan bygga det förtroendet till sina medborgare är paradiset inte så mycket att skylta med.

Susanne Ravani Chefredaktör för Nättidningen Fyren Foto: Ester Sorri

Susanne Ravani
Chefredaktör för
Nättidningen Fyren
Foto: Ester Sorri