Myndighetsutövning med gummiband

– Det som står i plan- och bygglagen är inte alltid ristat i sten, säger Gustaf Wingårdh, ordförande i byggnadsnämnden och dessutom kommunfullmäktiges ordförande i Höganäs. Ibland finns det utrymme för mindre avvikelser, som vi politiker har rätt att fatta beslut om.

Byggnadsnämnden är – tillsammans med miljö- och socialnämnden – en nämnd med så kallad myndighetsutövning, vilket betyder att det är lagar som styr över vilka beslut man kan fatta. Politikerna måste alltså hålla sig inom lagens råmärken, när de till exempel fattar beslut i bygglovsärenden. Men Gustaf Wingårdh menar att det ändå finns utrymme för ett politiskt ställningstagande.
– Står det i plan- och bygglagen att du inte får bygga på prickat område, så är det inte ristat i sten att du inte får bygga där.

Det här är en fråga som vållat en del diskussioner den senaste tiden, inte minst i samband med beslutet att inte längre ha en anställd stadsantikvarie i Höganäs. Lars Östholm, moderat ersättare i byggnadsnämnden, skrev i en insändare i början av mars, att den nya översiktsplanen borde ”anslå en generös ton mot avvikelser från detaljplanerna, för prickad mark och maximal byggyta”. Henrik Ranby, Höganäs förre stadsantikvarie som nu sagt upp sig, menar att den typen av uttalanden visar att det finns en tydlig konflikt mellan äganderätt och kulturarv och att just moderaterna har valt äganderätten.

– Jag ser ingen sådan konflikt, säger Gustaf Wingårdh. Plan- och bygglagen är en lag med vissa gummiband och det kan även finnas situationer där det blir en fråga om lika behandling inför lagen. Om ett område redan har likartade avvikelser, kan man åberopa likabehandlingsprincipen för den som ansöker om bygglov vid ett senare tillfälle.

Gustaf W

Gustaf Wingårdh, en av Höganäs mäktigaste politiker.

Efter ett rättsfall angående ett bygglovsärende i Farhult, där en person överklagade byggnadsnämndens avslagsbeslut i fråga om avvikelser från planen och fick rätt i en högre instans, skapades ett nytt prejudikat. Nu kan även två avvikelser betraktas som ringa, vilket är lagens definition på politikernas utrymme att göra en egen bedömning. Tidigare ansåg man att bara en avvikelse kunde tillåtas.

– Den gamla plan- och bygglagen som gällde fram till 2011 gav större tyngd åt det allmännas intresse och inskränkte därmed nämndernas möjligheter att fatta egna beslut i förmån för den enskildes äganderätt, säger Gustaf Wingårdh . Från 2011 gäller en ny lag som ställer andra krav på tolkningar som ibland måste prövas i högre rättsinstanser.

I kommunrevisorernas rapport, som redovisades på senaste kommunfullmäktigemötet, framfördes en hel del kritik mot byggnadsnämnden. Av fem punkter fick nämnden kritik på tre och bara två blev godkända. Det handlar om grannar som inte är hörda inför beslut, dokument som är felskannade eller inte expedierade och ärendemeningar som inte är relevanta. Revisorerna beskriver bristerna och avvikelserna som omfattande, vilket Gustaf Wingårdh inte riktigt håller med om.

– Det är inga större brister, men naturligtvis får det ändå inte vara så här. Det finns ingen ursäkt för en felaktig hantering och många rutiner måste ändras på plan- och bygglovsavdelningen.

När det gäller beslutet att inte ersätta Henrik Ranby med en ny stadsantikvarie, är Gustaf Wingårdh överens med Péter Kovács och samhällsbyggnadschefen Torsten Rosin om att den tjänst som fanns i Höganäs inte längre behövs.
– Ett antikvariskt yttrande behövs inte i alla bygglovsärenden och det är kostsamt att ha en heltidsanställd antikvarie. Antikvarietjänsten var på 75 procent och Henrik Ranby använde dessutom uppskattningsvis bara omkring tjugo procent av arbetstiden åt att yttra sig över plan- och bygglovsärenden, säger han.

– Men det betyder inte att vi nu ägnar oss åt att meja ner en massa gamla hus i Kullabygden. Kulturmiljön i till exempel Arild, Mölle och Viken och på andra ställen är oerhört viktig att bevara. Byggnadsnämnden har dessutom initierat att en ny kulturmiljöplan skall tas fram för att ersätta den gamla från 1993.

Gustaf Wingårdh har varit aktiv i Höganäspolitiken sedan sent nittiotal och är nu ordförande i både byggnadsnämnden och kommunfullmäktige. Dessutom sitter han i planutskottet, men ser inga problem med att ha många uppdrag.
– Som jag ser det är det en intäkt för att jag har en viss kompetens, inte att jag sitter på för många stolar, förklarar han. Jag hade visserligen inte tänkt att jag skulle bli ordförande för kommunfullmäktige nu, men när man bad mig tackade jag ja.

Och när det kommer till politiskt inflytande, har Gustaf Wingårdh en viktig förebild. Hans farfars far, konsul August Wingårdh, var framgångsrik företagare i Helsingborg vid 1900-talets början och hade samtidigt flera tunga politiska uppdrag. Tillsammans med bland andra konsul Olsson och konsul Persson, var August Wingårdh med och formade det nya Helsingborg.
– Under deras tid byggdes både Drottninggatan och det nya Rådhuset, berättar han. De snyggade upp i Helsingborg och även för mig är det viktigt att få vara med och utveckla min stad, Höganäs.

Efter några år i Småland i början av åttiotalet, flyttade Gustaf Wingårdh tillbaka till Skåne och Viken 1986, där han fortfarande bor kvar.
– Jag har fått vara med och skapa en pånyttfödelse för Höganäs, det har varit en sanslös resa från en stad som många skämdes för till en stad som vi idag är stolta över, säger han.

Målet för Moderaterna och alliansen är att Höganäs stad ska få 10 000 invånare, mot dagens 8 500. Men Gustaf Wingårdh ser en fara i att det byggs för få bostäder.
– Under mina tolv år i byggnadsnämnden har det aldrig byggts så lite som nu, det ligger väldigt, väldigt lågt. Jag ser fram emot de nya husen i Folkparken, men generellt finns det för lite tillgängliga tomter och tyvärr blev det ju ingenting i Höganäs hamn och i Vikens centrum.

Gustaf Wingårdh vill gärna slå ett slag för hyresrätter, men pekar samtidigt på att nybyggda lägenheter har väldigt hög standard och därför även hög hyra, vilket gör dem mindre attraktiva för både ungdomar och äldre.
– Vi skulle behöva fler bostäder speciellt anpassade för äldre, menar han. Det är alldeles för många som bor kvar ensamma i för stora hus, till exempel i Viken, bara för att de inte har något bra alternativ att flytta till.

När det gäller nybyggande, menar Gustaf Wingård även att de många överklagandena är ett problem.
– Överklaganderätten borde diskuteras, säger han. I en demokrati måste man absolut ha rätt att överklaga, men som det är nu är situationen långt ifrån optimal. Vi har kopiöst många ärenden och bland dem finns det ett stort antal okynnesöverklaganden. Frågan är om våra förvaltningsdomstolar i så stor utsträckning ska syssla med den typen av ärenden.

Gustaf Wingårdh ägnar minst en halvtid åt sina politiska uppdrag i Höganäs och funderar över vad som skulle kunna locka unga människor till dåligt betalt arbete i nämnder och kommunfullmäktige.
– Ersättningarna är skrattretande låga, menar han. Speciellt för ordförandena i social- och utbildningsnämnderna. De har ett stort ansvar och borde ha samma villkor som tjänstemännen, åtminstone en ersättning som motsvarade en normal halvtidslön. De skulle hjälpa till att höja politikernas status i samhället och kanske locka fler unga människor att engagera sig. Vi kan ju inte bara ha politiker som är pensionärer.

Susanne Ravani

Susanne Ravani Chefredaktör för Nättidningen Fyren

Susanne Ravani
Chefredaktör för
Nättidningen Fyren