Moderaterna tar för sig av höjda arvoden

På nästa fullmäktigemöte i Höganäs vill de styrande politikerna återigen öka politikerarvodena, med speciell tonvikt på ordförande- och viceordförandeposterna. Förslaget beräknas kosta kommunen 1,2 miljoner och ska finansieras genom tilläggsanslag, som belastar kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov.

Det problematiska ur ett demokratiskt perspektiv är att merparten av denna arvodeshöjning tillfaller alliansen och i synnerhet moderaterna, eftersom moderaterna lagt beslag på alla ordförande- och viceordförandeposter i nämnderna.

Kan man verkligen göra så?

– Politikerna äger frågan och de sätter sina egna löner. Det är inget som tjänstemännen är involverade i, säger samhällsbyggnadschefen Torsten Rosin, när jag frågar om politikernas arvoden.

Förra mandatperioden tillsatte moderaterna en politisk sekreterare för alliansen. Det stred mot kommunallagen. Torsten Rosin var då kanslichef och jurist. Som (S)-politiker vände jag mig den gången till honom för att få klarhet i de lagliga regelverken och även bli insatt i hur frågan kunde överklagas.

Kommunallagen (1991:900) säger i andra kapitlet, paragraf nio och tio, att kommunen får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Men lagrummen är tydliga i att detta stöd inte får utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti.

När alliansen tillsatte en politisk sekreterare gynnade det alliansen och missgynnade oppositionen – i uppenbar konflikt med kommunallagen. Så småningom erkände Péter Kovács att frågan hanterats felaktigt. Därefter fick alla partier i fullmäktige samma förmån, proportionerligt till antal mandat.

Inför valperioden 2010 höjde politikerna i Höganäs arvodena för alla ordförande- och viceordförandeposterna i nämnderna. Samtidigt lade moderaterna själva beslag på alla de posterna och bröt därmed mot tidigare praxis. Utan offentlig diskussion försämrade man förutsättningarna för många engagerade politiker i oppositionen. Det var inte bara de ekonomiska villkoren som blev ojämlika, utan möjligheten till insyn och inflytande försämrades också.

För övriga partier blev det ingen eller mycket liten höjning av arvodena. Den stora förändringen var att alla ersättare som deltar i sammanträden, får arvode som tjänstgörande ledamot, cirka 500 kronor per sammanträde.

De nya politikerarvodena är konstruerade så att vissa politiker kommer upp i ersättningar som motsvarar heltidsanställning för normalinkomsttagare medan andra, framför allt oppositionspolitikerna, får kämpa med avsevärt lägre ersättning. Kommunallagens skrivning att ”Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti” borde nog prövas igen.

Fotnot: Kommunstyrelsens ordförande Peter Kovács (M) arvoderas med 100 procent av en riksdagslön, för närvarande 61 000 kronor i månaden.
Gustaf Wingårdh (M) får som ordförande i byggnadsnämnden 20 procent, som ordförande i kommunfullmäktige 10 procent och som ledamot av planutskottet 10 procent, sammanlagt 40 procent eller 24 400 kr.
Ulf Mohlin (C), förste vice ordförande i kommunstyrelsen 50 procent (tidigare 35 procent), motsvarar 30 500 kronor.
Gary Paulsson (S), gruppledare i byggnadsnämnden och presidieledamot, 5 procent, motsvarar 3 550 kronor.

Kerstin Schultz

Kestin Schultz

Kerstin Schultz