M ett lokalt landsortsparti?

Väl värt att investera i” – men inte för kommunen själv?

Vid infarterna till Höganäs kommun sitter sedan några år digitala informationsskyltar och under dessa finns kommunens slogan ”Väl värt att investera i”. Som kommuninvånare undrar man ju om uppmaningen inte gäller kommunen självt?

I Kullamoderaterenas valkampanjfilm visar de att kommunen går med över 65 miljoner i överskott. Detta är långt mer än de rekommendationer som SKL anser vara bra.

De anser att ett överskott på ca två procent av omsättningen är bra, vilket då motsvarar ca 25 miljoner.

Orsaken till att man i Höganäs har ett alldeles för stort överskott är att man inte lyckas reinvestera i rätt takt. Kommunen har under flera år budgeterat ca 100 miljoner för investeringar men bara lyckats investera för ca hälften av det varje år.

Konsekvensen blir att våra gemensamma anläggningar förfaller och får skyhöga driftskostnader istället, vilket gör att man får dra in på läromedel och inte kan följa med i löneutvecklingen för t ex lärarkåren.

Kommunen har även en helt unik ekonomisk styrmodell som tagits fram av fd kommunalrådet Péter Kovács.

Kovács, som helt saknar högre ekonomisk utbildning, har styrt kommunen enligt kassaflödesmetoden. Dvs om det finns pengar i plånboken gör han investeringar, saknas det pengar låter han bli.

Detta styrsätt är nästintill helt unikt bland Sveriges kommuner, vilket innebär att man inte har genomfört rent lönsamma investeringar för att sänka driftskostnaderna.

T ex har fortfarande inte all gatubelysning blivit bytt i kommunen, trots att LED-belysning är betydligt mer kostnadseffektiv än gammal gul belysning.

Under de 20 år som Kovács och Schölander nu styrt kommunen har ca 200 miljoner kronor bokstavligen gått upp i rök, eftersom energianvändningen är ca 80 procent högre per kvadratmeter än i energismarta kommuner.

Därtill har man inte sökt statliga bidrag för att renovera våra gamla hus. Det har funnits bidragsnivåer på 25-30 procent av investeringen, vilket motsvarar ca 50 miljoner i uteblivna bidrag.

I kommunen saknar man ekonomiska kalkylmodeller för hur man beräknar en investering och dess följer på ekonomin.

När man lät bygga vindkraftverket var det entreprenören som gjorde kalkylen, inte kommunen. En annat exempel är närvärmeverket i Jonstorp som ingen privatperson kopplat upp sig på.

Orsaken är enkel. Det är 300 procent dyrare att köpa värme därifrån än att ha en egen värmepump.

För Jonstorpsskolan innebär det ca 2-2,5 miljoner i för höga uppvärmningskostnader per år.

Kullamoderaterna har alltså bränt en kvarts miljard av våra skattemedel till ingen nytta.

Ur detta perspektiv ber Kullamoderaterna om förnyat förtroende och de hoppas att Kovács ska bli den nya kommunfullmäktigeordföranden.

Frågan måste ställas – kan Kullamoderaterna räknas till de riktiga moderaterna eller är det ett lokalt landsortsparti eftersom man inte följer sitt moderpartis drivkraft om effektivt och affärsmässighet?

Daniel Svensson