Luftslottet rämnar

I Sveriges mest välskötta ekonomi fungerar väldigt mycket väldigt dåligt. En av de absolut största bristerna är att man fuskar med bokföringen i Höganäs kommun.

Välskött eller misskött ekonomi i Höganäs kommun? Meningarna går isär. Foto: Höganäs kommun

En kommuns ekonomiska styrning regleras av Lag om kommunal redovisning (1997:614). För att få hjälp att tolka dessa lagar finns Rådet för kommunal redovisning (RKR) som t ex tar fram olika policys för hur en kommun ska tolka begrepp som investering och hur en kommun ska skriva av sina tillgångar.

”I slutet av 2013 bestämde RKR att förvaltningar i kommuner och landsting från och med 2014 måste använda komponentredovisning vid redovisning av sina materiella anläggningstillgångar”.

Kommunens externa revisorer har godkänt flera årsbokslut därefter trots att kommunen inte följer avskrivningsreglerna, vilket är oerhört förvånande. Kan det vara så att de ser mellan fingrarna för att fortsätta få uppdrag från kommunen? Uppdrag som istället borde kunna utföras av de högavlönade tjänstemännen i staberna.

Nu börjar fusket med bokföringen bubbla upp till ytan, eftersom våra skolor i många fall är i så dåligt skick att man nu placerar baracker utanför. Något som är 400 procent dyrare än att använda egna lokaler.

Det som är oerhört förvånande är att utbildningsnämndens ordförande, som var hyresgäst nummer ett i kommunen förra året, röstade för att man skulle modernisera fastigheterna LÅNGSAMT och därmed gå miste om bidrag på 30 miljoner kronor från Boverket och fortsätta elda upp ytterligare 10 miljoner skattekronor varje år. Pengar som skulle kunna användas till att stärka den pedagogiska verksamheten, som även den haltar markant.

Om nämndens ordförande, som representant för kommunens största hyresgäst, hade ställt nedan normala frågor hade vi haft ett betydligt bättre utgångsläge:

· Varför har vi dubbelt så hög energianvändning per kvadratmeter jämfört med de bästa kommunerna i Sverige?

· Vad får vi för hyran? Finns det något kvalitetsmått och uppföljning av vad som ingår i hyran?

· Hur ser underhållsplanerna ut? Fastighetsavdelningen har ett fastighetsdatasystem som föreskriver ett underhållsbehov på ca 45 miljoner per år, varför begär fastighetsavdelning bara 25 miljoner?

· Varför hyr fastighetsavdelningen in externa projektledare till Vikenskolan utan upphandling, samtidigt som de säger att de har egna projektledare i sina reklamfilmer på Youtube?

· Hur ser reinvesteringsplanerna ut? Varför är skolstrukturplanen inte synkroniserad med kommunens investeringsplanering?

· Varför lånar vi inte pengar av Kommuninvest till negativ ränta så att vi kan bygga snabbt istället för att hyra in baracker för miljoner varje år?

· Hur kan vi acceptera att det inte städas ordentligt i skolorna?

· Har vi rätt luftkvalitet och belysning? Det finns lagkrav på detta, uppfylls kraven?

· Om vi skulle utsättas för skolinspektionen, hur hade vi klarat en sådan kontroll nu när merparten av de anställda på fritids saknar legitimation?

· Hur ska vi lyckas med digitaliseringskravet i skolan, som börjar gälla sommaren 2018, när vi eldar upp pengarna som behövs till detta?

För en helt normal människa är det obegripligt att man inte vill ha moderna, energieffektiva och miljöriktiga skolor som innebär lägre hyra och pengar över till den pedagogiska verksamheten. Så något är ju oerhört märkligt och konstigt i detta Luftslott när utbildningsnämndens ordförande röstar för att ett alternativ som ger ett resultat som blir tvärtom!

Några funderingar från en hårt arbetande skattebetalare!

Daniel Svensson