Lottade medborgare

Har vi för många val och omröstningar? Den representativa demokratin krisar. Det påstås att många ”överhetsförslag är odemokratiska”. Det sägs att beslut görs ovanför medborgarnas huvuden. Ett faktum är också att medlemskap i partier sviktar.

demokrati

Alla krispåståenden vittnar om upplevda frustrationer eller oförrätter, enskildas eller kollektivets, stora som små. Detta är en verklighet för många.

En följd av all kritik, särskilt i konkreta frågor, kan bli att det anordnas folkomröstningar, alltifrån lokala frågor till Brexit. Inte så sällan rör det sig emellertid om komplexa frågor, vilka ofta är svåra att rösta om eftersom valsedlar i princip endast ska ha ett ”ja eller nej”.

Olika intressen, vilka kan ha tvingat fram valet, kan lätt dominera all förvalsdiskussion och valarbete. Inte så sällan blir det lågt valdeltagande. Det kan leda till att ingen blir nöjd.

Kriskritik följs sällan av konkreta förslag om på vilket sätt vår liberala demokrati ska utvecklas för att behålla sin allmänna legitimitet.

Allmänna val ger all legitimitet åt demokratierna. Men det räcker kanske inte för folklig accept. I svåra frågor vore det bra om medborgarna kunde engageras och få fram lösningar utan stora polariseringar som följd. Folkomröstningar har ofta inte lyckats med det.

Ett både tänkvärt och tänkbart system, med vilket man kunde få större accept, vore om man genom lottdragning bland alla röstberättigade medborgare utser grupper att bedöma och rekommendera lösningar på kontroversiella frågor, med viss styrning för ålder, kön och födelse- eller bostadsort. Detta har nyligen framförts och är värt att begrunda.

I anglosaxiska länder är det i princip en skyldighet, dock med flera undantag, att delta i en jury om lotten så utser. Systemet fungerar, annars skulle det inte kunnat bli 800 år. Jurymedlemmar ser överlag sin uppgift som mycket seriös.

På senare tid har Australien, Irland, Nederländerna och USA prövat lottdragna medborgar-referensgrupper i olika frågor, och Irland faktiskt vid en ändring av äktenskapslagarna.

En fördel med lotten är att de utvalda är ”fria”, det vill säga de är utsedda som medborgare och inget annat, och de representerar alltså inte partier, religioner, organisationer eller lokala grupper. Framtagna rekommendationer är såväl i princip som i praktik inte partsfärgade och kan inte ses som odemokratiska, kanske tvärtom. Kritik av resultat kräver då rimligen stor saklighet.

Kritik mot att vanligt folk måste sätta sig in i komplexa frågor och inte att experter får styra kommer säkert, men skulle kunna klaras av med sakargument. Att en medborgarmedverkan kan ta tid behöver inte vara negativt, och det är väsentligt att en lottad grupp får ordentliga resurser för att kunna vara noggranna.

I kommun och region finns frågor som mycket väl kan beredas av lottutsedda referensgrupper. Och på denna nivå finns nog inga formella hinder. Varför inte prova, den skulle kunna mildra många kontroverser.

Johan Fischer
Nyhamnsläge

Läs mer:

http://www.theguardian.com/politics/2016/jun/29/why-elections-are-bad-for-democracy

http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4760

http://www.expressen.se/kultur/eus-demokrati-ar-i-kris–lat-lotten-avgora/