Kommunens lysande affärer

Bokslutet för 2014, som skall godkännas på fullmäktige i nästa vecka, visar att kommunen fick ett överskott på 13,4 miljoner kr. Men överskottet var egentligen mycket större, dryga 50 miljoner kr, eftersom man tvingats ändra redovisningen och dölja pensionsskulden.

Många menar att kommunen redovisar en vinst på över 13 miljoner och det låter ju bra. Men är det bra? Ska kommunen gå med vinst, som ett företag?

Varför går utbildningsnämnden med 6,2 miljoner plus när vi har låga lärarlöner jämfört med andra kommuner? Och socialnämndens plus på 2,8 miljoner, när vi i Höganäs får betala mer för personlarm än i andra kommuner och man fortfarande tillämpar delade turer inom vård och omsorg, med en föråldrad syn på kvinnoarbete?

Kommunstyrelsens ordförande Péter Kovács ser inte överskottet som en vinst, utan som ett nödvändigt sparande för framtida investeringar.

– Den styrande majoriteten i fullmäktige har sagt att vi ska klara våra investeringar utan lån, samtidigt som vi skall investera mycket i skola, vård och omsorg. Då säger det sig självt att vi måste ha ett överskott i bokslutet. Kassan – kommunens plånbok där in- och utbetalningar görs – innehåller idag ca 100 miljoner. Inga andra pengar finns fonderade än de 200 miljoner som är till för pensionsskulden.

Pensionsutbetalningarna är ca 25 miljoner om året och ökar fram till 2030, för att sedan minska och helt försvinna 2040. 15 miljoner tas från driftsbudgeten och resten från pensionsfonden. På så sätt ställs inte redan befintliga verksamheter mot ökade pensionsutbetalningar. Överskotten i utbildningsnämnden och socialnämnden förklarar Péter Kovács med att 2014 var valår.

– Alliansen ville vara givmild och gav ett antal extra miljoner till skolan och socialnämnden. Men de kom så sent på året att man inte hann anställa den personal man tänkt och jag är glad att man inte sprang iväg och spenderade det oväntade tillskottet på något annat. Än så länge har kommunen inga tankar på att låna pengar för framtida investeringar och ser inte överskottsmålet som något problem.

– Vi är gammaldags, vi tror på att spara ihop till det vi vill handla, för att inte sätta framtida kommuninvånare i skuld. Ingen kan övertyga mig om att det skulle vara bättre att låna än att betala kontant, när vi handskas med skattebetalarnas pengar. Marknaden kan svänga över en natt och om räntan höjs får man ta av driftsbudgeten, alltså lärar- och vårdlönerna, för att betala den.

Kommunen planerar fyra nya förskolor, en ny skola i Viken och ett vårdboende i Nyhamnsläge, tillsammans investeringar på ungefär 350 miljoner. Årets och de kommande årens överskott beräknas ligga på mellan tio och femton miljoner. Om några år tvingas kommunen alltså ändå låna till de satsningarna.

– Om inte politikerna säger nej, vi har inte råd att bygga en ny skola i Viken eller ett nytt vårdboende. Men det kan vi inte göra, vi behöver de här investeringarna, säger Péter Kovács. Kommunens princip är att se till att det finns utrymme i driftsbudgeten för kommande investeringar. Redan nu tas sex miljoner ut för driften av det kommande vårdboendet i Nyhamnsläge och så länge det inte är byggt, blir de sex miljonerna en del av överskottet.

– Jag vill inte hamna i den situationen att en investering i ett nytt badhus eller ett vårdboende tvingar fram nedskärningar på andra ställen, bara för att klara driften.
När det gäller ett eventuellt kulturhus är Péter Kovács däremot säker på att kommunen måste låna till investeringen på cirka 100 miljoner. Men driften klarar man, eftersom den inte beräknas öka så mycket jämfört med vad biblioteket och musikskolan kostar idag.  Eventuellt kan man även använda avkastningen från Nymbergs fond.

Kestin Schultz

Kestin Schultz