Ingen tar ansvar för trasig grind

En trasig grind, igenspikad med nät och taggtråd, hindrar alla som inte kan klättra över en brant och smal stege att ta sig ut på fäladen norr om Nyhamnsläge. Men vem som är ansvarig visar sig vara en komplicerad historia.

Trasig grind kan inte längre öppnas.

– Grindens skick måste ligga under djurhållaren, för det är han som använder den, säger Per-Inge Persson på länsstyrelsen.

Samtidigt lägger han till att det inte betyder att länsstyrelsen inte också kan agera.

– Vi får se vilka möjligheter det finns att ersätta stättan med en självstängande grind, säger han.

Boskap från en gård i Arild håller fäladsmarken öppen, nu som i alla tider, och både vandrare på Kullaleden och andra besökare får ibland samsas med kor och kalvar. Arrendatorn tänker i första hand på att djuren inte ska komma ut och använder överhuvudtaget inte den trasiga grinden i Nyhamnsläge, han släpper ut sina djur från Lerhamn istället.

Fäladen börjar där Brovägen slutar, bara några hundra meter norr om hamnen i Nyhamnsläge. Naturreservatet sträcker sig sedan längs stranden till Lerhamn och fortsätter mot Mölle och Kullaberg.

En del av Nyhamnsläges offentliga rum, nu stängt för många bybor.

Sedan flera år tillbaka firar byborna Valborg med ett rejält majbål på den steniga stranden och numera går även Kullaleden här. Men när grinden inte längre går att öppna är det omöjligt för rörelsehindrade, ensamma med barnvagn, rullator eller rullstol att ta sig ut på fäladen.

När Fyren försöker ta reda på vem som är ansvarig för att strandängarna mellan Nyhamn och Lerhamn stänger ute besökare, visar det sig snart att alla vi pratar med hänvisar till någon annan.

Daniel Åberg på länsstyrelsen hänvisar till Carola Mooe, driftsansvarig för Kullaleden i kommunen, som i sin tur bollar tillbaka till länsstyrelsen och till arrendatorn som har sina djur på fäladen.

– Jag är inte tillgänglighetsansvarig, säger hon och hänvisar även till Ros-Mari Paulsson, tidigare projektledare för Kullaleden.

Ingen enkel övergång för rörelsehindrade.

Ros-Marie Paulsson säger att den handikappanpassade sträckningen av Kullaleden går längs den gamla banvallen på cykelvägen ett par hundra meter inåt land och att det överhuvudtaget är svårt för rörelsehindrade att ta sig fram på fäladen.

– Men jag var säker på att det fanns en självstängande grind i Nyhamn, finns det verkligen inte det, frågar hon.

– Vi har satt upp självstängande grindar på flera ställen längs leden och vi får titta på den här övergången igen nu i höst.

Daniel Åberg, som är platschef för Kullaberg, slår fast att tillgängligheten är viktig, men han vet ingenting om grinden i Nyhamnsläge.

– Tillgängligheten är något vi alltid arbetar med efter bästa förmåga och utifrån de resurser vi har, säger han.

Det återstår att se om det återigen blir möjligt för alla som vill ta sig ut på fäladen från Nyhamnsläge att kunna göra det – och vem som i så fall tar på sig ansvaret för att ordna en grind som går att öppna.

Susanne Ravani
Chefredaktör för
Nättidningen Fyren
Foto: Ester Sorri

Spara

Spara

Spara

Spara