Infekterad byggstrid även i Strandbaden

Huset har gavlar eller utbyggnader åt alla håll, vilket gjort det svårt att fastställa byggnadshöjden.

Huset har gavlar eller utbyggnader åt alla håll, vilket gjort det svårt att fastställa byggnadshöjden.

– Antingen får man bygga om eller riva huset, säger Åke Raushagen. Lagen ska gälla lika för alla, det är det som driver mig.
Efter att Mark- och miljööverdomstolen 2014 slutgiltigt upphävde bygglovet för en villa i Strandbaden, anmäls nu kommunen till länsstyrelsen för att inte ha agerat.

– Jag har väntat på att kommunen ska reagera och göra något i över ett år, men ingenting händer, säger Åke Raushagen, som överklagat ärendet och fått rätt i högsta instans.

Åke Raushagen ser grannhuset som ett svartbygge och vill att kommunen agerar.

Åke Raushagen ser grannhuset som ett svartbygge och vill att kommunen agerar.

Fyren har tidigare skrivit om Bertil Saurell i Nyhamnsläge, som överklagat fritidshuset på granntomten och fått rätt i flera instanser. Nu har han JO-anmält kommunens handläggning och kommunstyrelsen har begärt en ordentlig genomgång av ärendet på sitt nästa möte.

Men även i Strandbaden finns ett infekterat bygglovsärende, som nu alltså resulterat i en anmälan från Åke Raushagen till länsstyrelsen.

Villan i Strandbaden började byggas 2010, då som ett fritidshus. Byggnadsnämnden gav bygglov, som ett år senare upphävdes av länsstyrelsen. Även högre instanser gick på länsstyrelsens linje, efter yttrande från Boverket.

I juli 2013 lämnade därför fastighetsägaren in en ny bygglovsansökan, nu för ett enbostadshus istället. Det nya bygglovet godkändes på delegation av byggnadsnämnden, trots avvikelse i både byggnadshöjd och antal våningar.

Åke Raushagen överklagade även det beslutet, men den här gången gick både länsstyrelsen och nästa instans på kommunens linje och godkände bygglovet. När ärendet till sist kom upp i högsta instans – Mark- och miljööverdomstolen – upphävdes dock även detta andra bygglov.

Den springande punkten handlar om byggnadshöjden, vilket bara är en del av den faktiska takhöjden och mäts genom komplicerade metoder. Samtliga sju instanser som behandlat ärendet har kommit fram till olika höjd – från tre till sju och en halv meter.

Förvirringen är uppenbar – Boverket ägnar sida upp och sida ner åt att försöka reda ut vad byggnadshöjd är, hur den ska mätas och vilken fasad som är relevant att mäta. Med nya beslut följer ny praxis och varken byggnadsnämnder eller andra instanser hinner med i alla turer.

Men i Mark- och miljööverdomstolens beslut från 2014, tar man ett rejält kliv bort från att enbart diskutera vilken fasad som ska vara beräkningsgrundande. I domen skriver man att det är nödvändigt att väga in även andra faktorer och att man måste se till intrycket av hela byggnaden.

Högsta instans menar att helhetsintrycket av huset måste vägas in, inte bara byggnadshöjden på en fasad.

Huset började byggas för sex år sedan, men i november 2014 upphävdes bygglovet av högsta instans.

Vad får det då för konsekvenser att högsta instans tydligt talar om att det inte räcker att stirra sig blind på en av fasadernas byggnadshöjd, utan att man även måste väga in fastighetens totala storlek och höjd?

– Vi har inga kommentarer, meddelar både planchefen Torsten Rosin och byggnadsnämndens ordförande Gustaf Wingårdh.

Kommunens lösning på problemet är helt enkelt att göra om detaljplanen, för att på så sätt göra ett upphävt bygglov lagligt i efterhand och därmed slippa andra typer av obehagliga konsekvenser.

– Jag anser inte att man i efterhand kan ändra en demokratiskt fastställd detaljplan för att få ett svartbygge att passa in, säger Åke Raushagen. Det innebär att kommunen behandlar människor olika och vad ska vi då med demokrati till?

Gällande detaljplan är från 1992 och reviderad 2007, men Gustaf Wingårdh väljer ändå att utgå från den plan- och bygglag som slutade gälla 20 år tidigare, när han får frågan varför man beslutat göra om detaljplanen i Strandbaden.

– Den plan- och bygglag som gällde till 1987 gav nämnden en mycket större frihet att bevilja undantag och avvikelser från detaljplanen, jämfört med idag. Många detaljplaner från den tiden hade detta i baktanke när de gjordes.

– Jag förstår inte varför Gustaf Wingårdh hänvisar till urtiden när vi har en detaljplan från 2007, kommenterar Åke Raushagen. Detaljplaner tas fram i en demokratisk process där alla får komma till tals och vad som gällde på åttiotalet hör inte hit.

I den aktuella anmälan begär Åke Raushagen att länsstyrelsen gör en översyn av bygglovshanteringen i Höganäs och dessutom ger kommunen vite för att man inte agerat efter Mark- och miljööverdomstolens beslut för drygt ett år sedan.

På torsdag ska även kommunfullmäktige åter diskutera bygglovshanteringen i Höganäs, efter en ny interpellation från Miljöpartiet. Och tidigare i januari startade kommunrevisorerna ytterligare en kontroll av byggnadsnämnden.

Susanne Ravani Chefredaktör för Nättidningen Fyren Foto: Ester Sorri

Susanne Ravani
Chefredaktör för
Nättidningen Fyren
Foto: Ester Sorri

Läs även:

Bygglovshantering som hotar demokratin

 

Styr lagboken eller politikerna?

Nu väntar Bertil på politikerna