Hård kritik mot bygglovshantering

Har kommunen underrättat grannarna om ett beslutat bygglov eller har man det inte? Ord står mot ord i en infekterad byggnadstvist i Arild och det enda dokument bygglovsavdelningen kan visa upp, är daterat nästan en månad efter den dag då man hävdar att man postade det.

Jan Eriksson och Stephan Laurell utanför det omdiskuterade huset i Arild. Foto:

Jan Eriksson och Stephan Laurell utanför det omdiskuterade huset i Arild. Foto: Magnus Holmqvist

– Jag fick aldrig något meddelande om det beviljade bygglovet i april, säger Stephan Laurell, närmsta granne till den aktuella fastigheten. Därför kunde jag inte överklaga bygg- och rivningslovet till länsstyrelsen innan det var för sent.

Inte någon av de berörda grannarna säger sig ha fått någon underrättelse, i alla fall inte inom överklagandetiden på fyra veckor, efter att beslutet kungjordes i Post och Inrikes tidningar den 16 april. I mitten av maj 2015 vann därför beslutet laga kraft, utan att ha överklagats.

Grannarna levde i tron att byggnadsnämndens tidigare beslut från oktober 2014, då man avslog både rivnings- och bygglov, fortfarande gällde. Men samtidigt som länsstyrelsen behandlade fastighetsägarens överklagande, lämnade han in en ny, modifierad ansökan, som en tjänsteman beviljade på delegation den 10 april i år.

– Det har varit en psykiskt fasansfull sommar efter att vi blev varse att en officiell myndighet agerade så här odemokratiskt, säger Stephan Laurell, som tillsammans med grannarna överväger att JO-anmäla kommunen.

Men samhällsbyggnadschef Torsten Rosin menar att kommunen handlat helt enligt reglerna. Den nya ansökan ansågs inte strida mot detaljplanen, varför beslutet kunde fattas på delegation istället för av nämnden och grannarna behövde inte höras. Däremot skulle de underrättas om beslutet, för att ges möjlighet att överklaga om de ville.

– Vi skickade ut underrättelsen den 14 april. Men av någon anledning expedierades den inte förrän 11 maj och blev därför inte diarieförd förrän då, säger Torsten Rosin.

Grannarna har krävt att få se handlingen som kommunen hävdar att man skickat till dem. Men det enda dokument som finns är alltså daterat en månad senare, bara tre dagar innan överklagandetiden går ut.

– Jag fick inte veta att ett nytt, andra bygglov beviljats förrän i början av juli, säger Jan Eriksson, en annan av de berörda grannarna. Eftersom beslutet i april dessutom fattades på delegation av en tjänsteman, fanns det inte med i byggnadsnämndens handlingar och var omöjligt för oss att upptäcka.

Hela ärendet har pågått i drygt ett år, då den ena bygglovsansökan följt på den andra, när en fastighetsägare velat omvandla en q-märkt sommarstuga från 1800-talet till ett betydligt modernare boende och bosätta sig permanent i Arild. Huset ligger i en av de äldsta delarna av byn, ett område med särskild värdefull och bevarandevärd kulturmiljö och klassas som riksintresse.

Idylliska Strandhagsvägen i Arild. Foto:

Idylliska Strandhagsvägen i Arild är klassad som kulturmiljö med riksintresse. Foto: Magnus Holmqvist

– Det är ett av Arilds äldsta hus som ligger i en mycket speciell miljö, säger Jan Eriksson. Jag är inte emot att man modifierar husen för att kunna bo året runt i dem, men det måste ske med varsamhet och i dialog med grannarna.

Den kontroversiella delen av bygget handlar om ett så kallat uthus till den befintliga, skyddade byggnaden. I handlingarna sägs att huset inte ska användas till permanentboende, trots att det ska inredas med både badrum, vardagsrum och sovrum, vara i ett och ett halvt plan med takkupa, ha en byggyta på 49 kvadratmeter och takhöjd på 4,6 meter, enligt det senaste, beviljade bygglovet från september i år.

– I detaljplanen står det att man bara undantagsvis får bygga förråd eller garage på den här marken, säger Stephan Laurell. Hur kan man då godkänna ett ”uthus” som nästan blir lika stort som huvudbyggnaden och dessutom ligger bara en meter från min tomt?

Det befintliga uthuset som håller på att rivas och ska ersättas med ett ett nytt och betydligt större. Foto: Stephan Laurell

Det befintliga uthuset som ska rivas och ersättas av ett betydligt större. Foto: Stephan Laurell

Det första bygglovet för ett år sedan godkändes alltså inte av byggnadsnämnden, som den gången inhämtade antikvariskt expertutlåtande från Ängelholm. Beslutet överklagades till länsstyrelsen, som på tio sidor gör en ordentlig utredning av ärendet. Bland annat slår man fast att man inte anser att det handlar om ett uthus, utan snarare en tillbyggnad.

Den slutsatsen drar man dels på grund av en då planerad glasgång mellan de två husen, som i senare ansökningar tagits bort, dels eftersom ”tillbyggnaden kommer att användas och inredas för permanentboende”. Länsstyrelsen anser därför att ansökan strider mot detaljplanens bestämmelse om att uthus på max 45 kvadratmeter bara får användas till garage och förråd och inte bostad.

Men när länsstyrelsens beslut kommer i juni, har fastighetsägaren redan fått sitt bygglov – taget på delegation av en tjänsteman och helt utan diskussion om det handlar om förråd eller bostadshus. Och eftersom grannarna aldrig ens visste att en ny ansökan lämnats in, har länsstyrelsen inte fått möjlighet att pröva frågan igen.

Under sensommaren inser fastighetsägaren att han vill handikappanpassa badrummet och göra hallen större i uthuset och skickar in ännu en bygglovsansökan, som beviljas av byggnadsnämnden i september.

Inte heller denna gång diskuterar nämnden om uthuset, nu med takkupa och bostadsinredning på ett och ett halvt plan, fortfarande kan definieras som garage eller förråd. Man trycker bara på att de gamla uthusen måste rivas eller flyttas, för att avvikelsen från detaljplanen ska betraktas som liten.

Men eftersom denna fjärde ansökan trots allt innebär en avvikelse från planen – i och med utökad byggyta till 49 kvadratmeter och bygghöjd två meter över gränsen – har grannarna blivit delgivna den här gången. Nu har de alltså fått rätt att yttra sig före beslut och kunnat bekräfta att de verkligen fått handlingarna.

– Den här gången ska vi överklaga, säger Stephan Laurell. Men vi vill även att byggnadsnämnden river upp delegationsbeslutet från den 10 april, som vi aldrig blev underrättade om. Så här får det inte gå till i ett demokratiskt samhälle.

Byggnadsnämndens ordförande Gustaf Wingårdh vill inte kommentera varför underrättelsen till berörda grannar, som bygglovsavdelningen hävdar att man skickat ut den 14 april, är daterad den 11 maj. Han vill heller inte svara på andra frågor i ärendet.

Susanne Ravani Chefredaktör för Nättidningen Fyren Foto: Ester Sorri

Susanne Ravani
Chefredaktör för
Nättidningen Fyren
Foto: Ester Sorri