Grabbarna äger Höganäs

Sommaren peakar i Kullabygden och det är grabbar överallt. Mycket skägg, hästsvansar och stora tatueringar. Noggrant slitna jeans, välväxta magar, dyra motorcyklar, kött och öl. Mycket USA på det hela taget. Coolt? Självklart. Och samtidigt nästan skrattretande homogent.

14-american-flag-les-cunliffe

Hamburgare här, helig rök där, Apa och Ipa och fettdrypande bringor. Nu även med kaffe, otvättade jeansjackor och milkshakes. Höganäs och Bräcke kandiderar som USA:s nästa medlemsstat, självförtroendet är på högsta toppnivå och vi älskar det allihop.

Kvinnorna syns visserligen inte så mycket, men vadå, världen tillhör entreprenörerna och nu är det äntligen männens tur. Här har kinder rakats mjuka och tatueringar hållits på mattan under smärtsamma decennier och när nu pojkarna till sist erövrar sin manlighet på alldeles egna villkor är vi kvinnor så klart nöjda med att få vara med och spelar gärna rollen som glada statister.

Här slår vi ur underläge på alla fronter och då är vilka medel som helst tillåtna och älskade. Hålan Höganäs reser sig ur askan, här ska vi så klart starta ett bryggeri innan vi dör, fan vore det väl annars. Öl för folket hette det så vackert och man ville till och med pryda flaskan med en bild på gruvarbetare – vilket systembolaget i sann förmyndaranda satte stopp för. Drygt tjugotvå kronor blev det så småningom, för 33 centiliter äkta arbetaröl, men marknadskrafterna kom väl emellan och ställde till det.

Mycket attityd är det hur som helst, både i de fysiska attributen och i marknadsföringen. Här är vi äkta, back to basic och med stort bultande hjärta. Omvärlden fascineras när gruvbyn borstar koldammet från axlarna och sparkar Jante tillbaka till Danmark. Nu tar vi plats, tror på oss själva, visar vad vi går för worldwide och röker amerikanskt kraftfoderkött för glatta livet.

Och när jag känner klaustrofobin komma krypande inser jag genast att jag är helt fel ute. Men ändå; alla dessa likadana män överallt, pengar som styr på samma gamla sätt som alltid, squashblommor för trettio kronor, pilsner i plastglas för sjuttio och hej vad vi är avslappnade och genuina. Kaffe som vi inte trodde fanns, hamburgare som världen aldrig skådat, öl bryggt med lika mycket känsla som allvar och allt detta långt ut på landet, det kan ju aldrig bli fel.

Enligt SAOL betyder pretentiös anspråksfull och fordrande. Det är inte så att jag inte uppfattar ironin när jag läser Garage Independent/The Holy Smoker (grabbarnas alldeles egna tidning), jag fattar humorn och känslan av att slå det välkammade etablissemanget på käften och visa världen att här gör vi som vi vill och vi gör det jävligt bra.

Men de åldrande pojkarna tar sig själva på blodigt allvar, därom råder ingen tvekan och det är kanske så det är att vara man i världen, i Höganäs såväl som i drömmarnas Amerika. Mullrande motorer, egon och bilar som slåss om värsta uppmärksamheten, tatueringar och skägg som var mans uniform. Ett liv som handlar om att synas, höras och sluta förminska sig själv. Här tar vi plats och är stolta över det.

De avklädda Made by Höganäs-männen hade gjort sig bra även nu i sommarvärmen. Visserligen inte riktigt lika hårda och bara med låtsastatueringar på de vinterbleka ryggarna. Politiker snarare än entreprenörer förstås, men med Zlatan som förebild växer man med utmaningarna och klarar det mesta. Här ute på vischan är det dessutom aldrig längre mellan makt och business än att vi alla tillhör samma positiva familj.

Höganäs rules the world och grabbarna äger Höganäs.

Susanne Ravani Chefredaktör för Nättidningen Fyren Foto: Ester Sorri

Susanne Ravani
Chefredaktör för
Nättidningen Fyren
Foto: Ester Sorri