Glasklar grundlag följs inte av kommunen

Byggnadsnämnden slår fast att ett kritiserat bygglovsärende i Arild skötts helt enligt lagen och ser inga problem med att det inte går att fastställa om en viktig underrättelse skickats ut den 14 april eller en månad senare. Men förvaltningens beskrivning av händelseförloppet strider mot Tryckfrihetsförordningen.

I beslutet den 7 oktober, skriver nämnden att ”underrättelseförfarandet skett enligt gällande lagstiftning.” Man har inga invändningar mot att förvaltningen säger sig ha upprättat och skickat ut underrättelsen den 14 april, men expedierat den en månad senare, vilket ska förklara varför den är daterad den 11 maj.

glasklarHur det än gått till på samhällsbyggnadsförvaltningen i Höganäs, är de lagtexter som styr hur myndigheter ska handskas med offentliga handlingar mycket tydliga. I Tryckfrihetsförordningen – en av Sveriges grundlagar – beskrivs när en handling är upprättad och expedierad. I andra kapitlet, sjunde paragrafen står det:

”Handling anses upprättad hos myndighet, när den har expedierats.”

Att expediera en handling innebär att skicka eller överlämna den till någon utanför myndigheten och det är även då den blir offentlig och måste diarieföras. Upprättad och expedierad är med andra ord två sidor av samma mynt, en handling kan inte vara det ena utan att samtidigt bli det andra.

Men både samhällsbyggnadsförvaltningens chef Torsten Rosin och byggnadsnämndens ledamöter menar alltså att det är helt enligt lagen att upprätta en handling ena månaden, hävda att man skickar ut den då och sen vänta fyra veckor med att expediera och diarieföra den.

– Datumet skapas per automatik när man fastställer handlingen, vilket således skedde vid ett senare tillfälle än när underrättelsen skickades ut den 14 april, förklarar Torsten Rosin.

Stephan Laurell och Jan Ericsson är två av de grannar som hävdar att de aldrig blev underrättade om bygglovet i april, som fattades på delegation av en tjänsteman. Därför ville de att nämnden skulle ta upp frågan igen och upphäva det tidigare beslutet.

Men byggnadsnämnden avslår deras yrkande och menar att man varken kan ompröva eller fastställa ett delegationsbeslut. Eftersom den aktuella bygglovsansökan beviljades, kan man endast ändra beslutet om den som ansökt lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter, vilket man inte menar har hänt i det aktuella ärendet.

Stephan Laurell och Jan Ericsson fick avslag på sitt yrkande. Foto: Magnus Holmqvist

Stephan Laurell och Jan Ericsson fick avslag på sitt yrkande. Foto: Magnus Holmqvist

Dagen efter nämndens möte gav kommunen även startbesked för det senaste bygglovet i ärendet och förberedelserna för att börja bygga det nya huset är i full gång på Strandhagsvägen i Arild. Erik Molander, jurist på länsstyrelsen, förklarar att ett startbesked mycket väl kan ges innan bygglovet vunnit laga kraft, men att ansvaret för följderna då är ens eget.

– Att börja bygga innan lovet vunnit laga kraft görs helt och hållet på byggherrens egen risk, säger han. Och om bygglovet eventuellt skulle bli upphävt är det upp till ägaren och byggherren att riva eller ändra det som inte blivit godkänt.

Förberedelserna för nybygget är i full gång på Strandhagsvägen. Foto: Jan Ericsson

En stor del av trädgården på Strandhagsvägen. är redan bortschaktad. Foto: Jan Ericsson

De gamla uthusen till den q-märkta fastigheten är redan rivna, stora delar av trädgården är uppgrävd och delar av gärdsgården mellan de två tomterna är raserad. Det nya, bostadsinredda uthuset på ett och ett halvt plan ska byggas omkring en meter från Stephan Laurells tomt.

– Jag förstår inte hur ett 20 kvadratmeter stort uthus, som står en meter från min tomtgräns, kan ersättas av ett tvåvåningshus med en bottenplatta på 50 kvadratmeter, utan att jag eller andra grannar underrättas och ges möjlighet att inkomma med yttrande eller överklagande, säger han.

Det gamla uthuset som nu är rivet. Foto: Stephan Laurell

Det gamla uthuset finns inte längre. Foto: Stephan Laurell

– Ett av många problem i det här ärendet är att det inte finns några måttangivelser på ritningarna, som ligger till grund för de olika besluten, säger Jan Ericsson. Det är skrämmande att en tjänsteman kan fatta ett delegationsbeslut om bygglov i en så här känslig miljö, utan att ens ha de exakta måtten för hur stort och högt huset ska bli.

I somras lämnades alltså ytterligare en bygglovsansökan om utökad byggyta och takkupa in till kommunen. Även den beviljades – av byggnadsnämnden den här gången. Men eftersom just detta beslut avviker från planen, har grannarna nu blivit delgivna och därför också kunnat överklaga till länsstyrelsen.

Grannarna har även lämnat in en ansökan om ”Återställande av försutten tid” till Högsta Domstolen, eftersom man hävdar att man aldrig fick den underrättelse om bygglovet i april, som förvaltningen säger att de skickat ut. Därför visste man inte att beslutet fattats och kunde inte överklaga det till länsstyrelsen innan tiden gått ut och bygg- och rivningslovet redan vunnit laga kraft.

Susanne Ravani Chefredaktör för Nättidningen Fyren Foto: Ester Sorri

Susanne Ravani
Chefredaktör för
Nättidningen Fyren
Foto: Ester Sorri

Läs även:
Hård kritik mot bygglovshantering