Fyra stora, röda hus

Detaljplanen för småbåtshamnen är från 1987. Syftet med den var att få fler båtuppläggningsplatser vintertid och bevara gräsytorna för friluftsbad, lek, och rekreation. Området fick bara användas för småbåtshamn, nya byggnader skulle ha anknytning till hamnen och högsta byggnadshöjd sattes till tre meter.

Men det dröjde inte länge innan kommunen sålde den attraktivaste marken, närmast vattnet. Köparen lät uppföra fyra röda träbyggnader. Användningen av dessa hade mycket liten anknytning till småbåtshamnen och stred också på andra punkter mot detaljplanen.

Idag är det mesta kontor, restaurang, hotell och butiker, vilket möjliggjorts genom att byggnadsnämnden struntat i detaljplanen och gett tidsbegränsat bygglov för dessa verksamheter. Men tidsbegränsat bygglov får inte ges för åtgärder av permanent karaktär som strider mot detaljplanen och inte kan betraktas som liten avvikelse, eller för en byggnad som det är orimligt att riva efter några få år.

DSCF0912

Enligt rättspraxis ska byggnadshöjd beräknas utifrån den fasad som har störst allmän påverkan. För tre av byggnaderna är detta utan tvekan gavlarna. Byggnadshöjden blir då sex till tio meter, alltså minst dubbelt så högt som den gällande detaljplanen tillåter. För restaurang Bryggan kan kanske entréfasaden ha störst allmän påverkan. Men på grund av takkuporna överstiger också denna byggnad tillåten byggnadshöjd. Byggnadsnämnden hade inte rätt att godkänna så stora avsteg från detaljplanen.

Detaljplanen från 1987 slår fast att vindsvåningar inte får inredas, men trots det tillät man inredda vindar i samtliga fyra byggnader i hamnen. Därigenom har byggnadsnämnden nästan fördubblat fastighetsägarens byggrätt.

Nu står en ny, i huvudsak plåtklädd, restaurangbyggnad klar i hamnen. I den nya detaljplanen från 2011, som gäller för detta bygge, står att fasaderna ska var i trä och målade med röd slamfärg. Endast en våning är tillåten, men trots det har byggnaden två våningar, enligt gällande definition på vad som är en våning. Både takkupornas storlek och utformning strider dessutom mot kommunens riktlinjer.

Hur kan byggnadsnämnden i hamnen, men inte i andra fall, tillåta så stora avvikelser från gällande detaljplaner? Positiv särbehandling är inget man ska acceptera. Varför lät inte kommunen göra en ny detaljplan för de fyra första byggnaderna? Planerade man redan då att låta bebygga också båtuppläggningsplatsen och göra en gemensam detaljplan för all bebyggelse?

En moderat byggnadsnämndsledamot framförde nyligen sin åsikt att man borde se generöst på avsteg från detaljplaners krav vad beträffar byggnadsyta, byggande på s.k. prickad mark och byggnadshöjd. Byggnadsnämndens ordförande Gustaf Wingårdh har uttryckt liknande synpunkter. Att länsstyrelsen vid upprepade tillfällen gett byggnadsnämnden bakläxa, har inte gjort något intryck, inte heller förre stadsantikvariens kritik av de styrande politikernas vilja att själva besluta om allt.

Anders Malmsten

anders-malmsten