Farligt att separera kvinnor & män

Artikeln om simskola enbart för flickor och kvinnor väckte debattlustan hos många. Som ofta när det gäller frågor om ”vi” och ”dem” så varierar inläggen som följde på artikeln, från det medmänskligt vänliga till det hotfullt främlingsfientliga. Detta är mina fem ören i debatten:

För drygt hundra år sedan var det inte okontroversiellt att män och kvinnor badade tillsammans i Mölle. Foto: Peter Lundh

För drygt hundra år sedan var det inte okontroversiellt att män och kvinnor badade tillsammans i Mölle. Foto: Peter Lundh

Förra årets flyktingströmmar som nådde Sverige kom att chocktesta vårt samhälle. Vi som alltid berömt oss om att vara en humanitär stormakt fick plötsligt känna på hur det är att, med europeiska mått, ta emot stora mängder flyktingar. Tak, mat, hälsovård, skola, omsorg – allt skulle lösas snabbt och korrekt. Med hjälp av extraordinära insatser från hela samhället; myndigheter, frivilligorganisationer, privatpersoner med flera, kunde den akuta krisen lösas och vi andades ut lite.

Men det är egentligen nu arbetet börjar. Det är nu det är upp till bevis om vi ska vara ett samhälle där vi delar samma värdegrund och villkor – eller om vi ska bli ett samhälle uppdelat i ”vi” och ”dem”.

Här finns stora frågor att lösa och för det kommer vi behöva tänka nytt och noga. En sådan tanke är vad som är att visa respekt för varandras kultur, tradition och religion och vad som är att svika våra värderingar.

Att separera människor på grund av kön, för att ”skydda” kvinnorna, är inte att respektera någon kultur. Det är att svika våra värderingar och vara behjälplig i att upprätthålla förtryck av kvinnor.

Argument som ”Om de inte får separata badtider så kommer de inte få lära sig simma”, må låta omtänksamt och självklart bör alla ha rätten att få lära sig simma. Men svaret från vårt sekulariserade och jämställda samhälle, det vi med mycket möda byggt upp i demokratisk anda, kan aldrig vara: ”Ok, då gör vi ett undantag för er. Ni får särregler baserade på er kultur, er religion och er kvinnosyn”.

I Sporthallen i Höganäs är det en privat företagares affärsidé att ha simundervisning för flickor och kvinnor – och det har jag ingen åsikt om. Jag hyllar gärna entreprenörer, för de behövs.

Men när debatten som följer lutar mot att vi inte är ”snälla” om vi inte förstår att ”de” för sitt eget bästa måste få separeras från vårt gemensamma samhälle – då är man ute på farliga vägar.

Då antar vi för det första att det är detta kvinnorna verkligen vill och, vad som är värre, då är vi på väg att bygga ett samhälle där det är ok att nya medborgare inte har samma mänskliga rättigheter och samma tillgång till samhällets gemensamma ytor som ”Andersson, Pettersson, Lundström och ja”.

Nu måste vi ha förmågan att både se vad som är rätten att vara olika och vad som är fighter att tas för att bevara allas lika rättigheter – oavsett kön, religion, sexuell läggning eller vad det än vara månde. Det är dags att återgälda de tidigare generationer som trotsade ojämlikheten och stå på samma barrikader igen för våra nya medborgares skull, och för oss gamla.

Tina Acketoft, Arild
Riksdagsledamot (L)