Blåsten dödar träden

De döende träden i Widdings trädgård. Foto: Anders Malmsten

De döende träden i Widdings trädgård. Foto: Anders Malmsten

På tomten mitt emot Höganäs hittills enda höghus står de, tre stora träd som vittnar om att området kring gatukorsningen en gång var en grönskande del av centrum. Där höghuset nu står, fanns då en lummig oas. Den öppnade för utblickar mot havet och utgjorde en välbehövlig grönyta i stadsmiljön. Men träden där sågades ner för att ge plats åt Vesta.

Många varnade för de hårda vindar ett höghus skulle medföra, men förgäves. Idag ser vi att varningarna var befogade.

Den magnifika blodboken och dess granne kastanjen håller på att tyna bort. Bladen skrumpnar, något som knappast kan skyllas på en tidig höst eller torr sommar. Trädet bakom dem, också en kastanj, saknar helt löv. Tecken på att träden inte mår bra har funnits ett par år, men aldrig så tydliga som nu.

Den stora blodboken tynar bort. Foto: Anders Malmsten

Den stora blodboken tynar bort. Foto: Anders Malmsten

De kommer att dö, om inga räddningsinsatser omedelbart sätts in! Några av de sista, stora träden i centrum!

Kastanjens löv skrumpnar. Foto: Anders Malmsten

Kastanjens löv skrumpnar. Foto: Anders Malmsten

Kommunen vill göra park av tomten där de står, ”Widdings tomt”. Antagligen tänker man låta de stora träden utgöra stommen i parken. Då är det bråttom!

Gör man inget, kan man lika gärna ge tomtägaren lov att såga ner dem och bygga hus på sin mark, så som man gjorde på andra sidan Köpmansgatan. Man borde ta prover på såväl rötter som stammar för att se om de drabbats av sjukdom och i så fall anlita någon kunnig person som kan rekommendera åtgärder.

Men jag tror inte det räcker med åtgärder som begränsar sig till träden. Man måste säkert undanröja orsaken till att träden torkar ut – blåsten som orsakas av höghuset.

Kanske kan man hitta en lösning som radikalt förbättrar vindförhållandena och samtidigt gör den för centrum så viktiga gatukorsningen till en plats som tillför stadsbilden något positivt. Det som är bra för träden, är sannolikt också bra för att dra folk till platsen. Idag är den bara ett tråkigt, skuggigt blåshål som man gärna undviker.

Och låt oss lära av naturen och inte upprepa misstaget! Höga hus ska inte stå längst fram utan längst bak i förhållande till den förhärskande vindriktningen. Just så ser det ut i naturen.

Först kommer buskar och låga träd. Sedan lite högre vegetation och längst bak, skyddade av de framförvarande, kommer de höga träden. Tar man bort skyddet, klarar ofta inte de höga träden sig. Påfrestningarna på dem blir för stora, när ingenting bromsar vindarna. Ett högt hus bromsar inte vinden. Det förstärker den istället.

Jag hoppas att man på kommunen redan är i färd med att planera åtgärder för att rädda träden. Det är bråttom! Mycket bråttom!

Anders Malmsten

Anders Malmsten