Anonymt kött till skolbarn och äldre

Det kött som serveras till skolbarn och äldre i Höganäs är helt anonymt och man kan inte garantera att något av det kommer från svenska djur.

Processat kött har ingen ursprungsmärkning i Sverige. Bild: WWF

Bearbetat kött är inte ursprungsmärkt. Bild: WWF

– Vi har inte undersökt var köttet kommer ifrån, säger biträdande kostchef Helene Persson.

Enligt de regler som styr all upphandling av mat i Sverige och EU, kan man inte säga att man enbart vill köpa till exempel svenskt kött. Däremot kan man – helt lagligt – ställa upp sådana kravspecifikationer att det bara är svenskt kött som kan komma ifråga.

Två kommuner som har gjort precis det är Ängelholm och Klippan. Här serveras i princip enbart kött och kyckling som kommer från svenska djur. Jennie Andersson har varit måltidschef i drygt två år i Ängelholm.

Förra året valdes Jennie Andersson till Hallå-inspiratör i Ängelholm.

Förra året valdes Jennie Andersson till Hallå-inspiratör i Ängelholm.

– I medvetna kommuner vet man varifrån köttet kommer, säger hon. När jag började här var inget kött svenskt, men genom att styra upphandlingen lyckades vi ändra på det och idag serverar vi i stort sett bara kött från svenska djur.

I Ängelholm har förvandlingen från thailändsk kyckling och importerat nöt- och fläskkött inte inneburit att priset på maten blivit högre.

– En portion kostar lika mycket idag som när jag började 2013, säger Jennie Andersson.

Inte heller betyder svenskt kött i skolrestauranger och på äldreboenden att priset blir högre än i de flesta andra kommuner. I Ängelholm ligger det på 10,30 kronor för en portion i grundskolan, vilket enligt en alldeles färsk undersökning bara är åtta öre mer än den genomsnittliga kostnaden på 10,22 kronor.

LRF Mjölk genomförde undersökningen av bland annat priset på skolmaten i Sveriges kommuner i somras och då hamnade Höganäs på jumboplats, med 7,02 per portion. Nu säger man att man skickat in fel uppgifter och att priset per portion för en grundskolelunch istället är 9,09.

runt 4 000 portioner serveras varje dag i kommunen. Foto: Höganäs kommun

Drygt 4 000 portioner serveras varje dag i kommunen. Foto: Höganäs kommun

I Höganäs står man nu inför en helt ny upphandling av livsmedel, som ska vara klar 1 oktober. Då har man chansen att skriva in just den typen av kriterier om kött och andra livsmedel som Klippan och Ängelholm gjort.

– Det som krävs är vilja, kunskap, envishet och många arbetstimmar, säger Anita Broddesson, med 25 års erfarenhet som kostchef i Klippan. Hon slutade förra året, efter att ha rott iland sin femte upphandling.

Idag köper Klippan till exempel enbart färsk kyckling från Viking Fågel i Munka-Ljungby, ett familjeföretag med egen uppfödning och gårdsslakteri.

– För tio-femton år sedan hade grossisterna ett övertag, säger Anita Broddesson. Nu är det vi som upphandlar som har makten över maten och det här tänkesättet går som en löpeld genom hela Upphandlingssverige.

Upphandlingsregler är inte enkla och det krävs stor kunskap och hårt arbete för att veta hur man ska formulera sina kriterier för att kunna köpa från de leverantörer och lokala producenter som man vill. Men det är långt ifrån omöjligt.

– Det finns inga genvägar, säger Jennie Andersson i Ängelholm. Man måste veta exakt vad man vill ha och sen ställa upp det ena kravet efter det andra.

image2

Wok på färsk svensk kyckling tillagas på Rönnegymnasiet i Ängelholm. Foto: Ängelholms kommun

Till exempel accepterar varken Ängelholm eller Klippan vacuumförpackat kött längre, vilket de stora leverantörer som säljer importerat kött inte kan leverera och kommunerna är då fria att välja andra, mindre företag som säljer svenskt kött istället.

– Genom att skriva tydliga, detaljerade krav kan vi nu köpa färskt skånskt kött och potatis från en odlare i Halmstad, som vi dessutom kan hälsa på när vi vill, förklarar Jennie Andersson.

Är då det svenska köttet alltid det bästa?

Både i Ängelholm och Klippan väger man in miljöpåverkan i upphandlingarna och då faller till exempel naturbeteskött från Sydamerika bort. Sverige har den absolut lägsta antibiotikaanvändningen inom köttproduktion i EU och Anita Broddesson har använt miljöstyrningsrådets riktlinjer i sitt upphandlingsarbete.

– Sverige har stränga djurskyddslagar och låg antibiotikaanvändning och det är mycket svårt för utländska företag att matcha det, säger hon.

Även Världsnaturfonden WWF har en köttguide där de betygssätter olika sorters kött utifrån kriterierna klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel och djurskydd och bete.

Smiley_yellow_50

Smiley_red_50

I alla kategorierna får svenskt kött gul smiley, vilket betyder: ”Var försiktig, utmaningar finns”. Allt importerat kött får istället en röd smiley, som betyder: ”Undvik, påverkan på planeten är alldeles för hög.”

Susanne Ravani Chefredaktör för Nättidningen Fyren Foto: Ester Sorri

Susanne Ravani
Chefredaktör för
Nättidningen Fyren
Foto: Ester Sorri

Läs kommentarer från matprofiler och politiker här:

http://nattidningenfyren.se/svenskt-kott-borde-vara-sjalvklart/

http://nattidningenfyren.se/m-fokuserar-pa-lokalproducerat/