Svensk jul för flyktingungdomar

Irfan Safi och Afiz Mohammad firar traditionell jul i Lerberget.

Irfan Safi och Afiz Mohammad firar traditionell jul i Lerberget.

– Det skall bli kul att fira jul säger Afiz Mohammad, som bor på Mellangatan i Lerberget, ett av kommunens hem för ensamkommande flyktingungdomar.

– Förra julen förstod jag inte mycket, varken språket eller vad som hände, men det var bara att hänga på, fortsätter Afiz, som nu talar bra svenska.

Han kommer från Eritrea och har varit i Sverige i elva månader. Afiz går på Kullagymnasiet, pluggar hårt och drömmer om att bli bilmekaniker. Hans mål just nu är att kvalificera sig för en flytt till Arken, ett utslussningsboende i anslutning till Mellangatan.

För hans kamrat Irfan Safi från Afghanistan blir det första julen i Sverige. Han kom för nio månader sedan och har snabbt anpassat sig och lärt sig svenska. Han bor redan på Arken och drömmer om att utbilda sig till svensk polis. Men först tänker han arbeta inom vården för att skaffa sig erfarenhet.

– Vi kommer att fira en helt vanlig traditionell jul med julmat, Kalle Anka och dans kring granen berättar Camilla Hagberg, föreståndare på boendet Mellangatan.

– Små grodorna ger alltid upphov till skratt. Alla pojkar som bor här ser fram emot julen precis som andra ungdomar oavsett vilken religion de har. Vi firar alla religioners högtider så vi har ofta anledning till att ha det lite festligt.

Pojkarna på Mellangatan ser fram emot att fira svensk jul.

Pojkarna på Mellangatan ser fram emot att fira svensk jul.

– På Lucia går vi i kyrkan, det brukar vara stämningsfullt och ungdomarna blir ofta mycket berörda, fortsätter Camilla.

På Mellangatan bor nio pojkar och boendet fungerar som ett hem där man talar svenska och lär pojkarna svensk kultur och svenska seder. Pojkarna får också hjälpa till hemma och några är bra på att laga mat. Personal och pojkar kommer varandra väldigt nära och det blev en del tårar när en del av personalen flyttade till ett annat boende.

– Det är en underbar upplevelse att höra två afghanska pojkar förklara för varandra på svenska, hur tvättmaskinen fungerar, berättar Camilla.

Fritidsaktiviteterna är viktiga, även för en bättre integration. Pojkarna går på olika aktiviteter – vissa sparkar fotboll i olika klubbar, andra går på taekwondo eller Friskis och svettis och en kille syr tillsammans med några kvinnor. På så sätt skaffar de sig egna kontakter och nätverk.

Kommunen har tre ankomstboenden – Simontorpsgården, Brors backe och Lövgatan, dit alla ensamkommande barn och ungdomar först anländer.

– När pojkarna lärt sig svenska och klarar av vissa krav slussas de vidare till Safiren och Mellangatan, berättar Lena Landström, tidigare socialchef i kommunen och fram till sista februari samordnare för alla ensamkommande barn.

– Vi sätter upp kortsiktiga mål för var och en för att de ska utvecklas och gå vidare, fortsätter hon. De allra flesta är ambitiösa och studiemotiverade.

– De hinner knappt komma hem från skolan innan de slår upp böckerna och ivrigt sätter igång med läxorna säger Camilla.

När ungdomarna klarar sig på svenska och också lärt sig att hantera sin egen ekonomi är det dags att flytta till Arken och därifrån slussas man sedan ut i samhället i egen bostad.

– Några har redan flyttat till eget boende, säger Lena Landström, men vi har inte så lång erfarenhet än. Det är klart att det kommer att bli svårt att hitta bostäder åt alla men det är svårare att hitta och hinna anställa personal till våra boenden.

I dagsläget kommer det 5-6 ensamkommande barn i veckan och till årsskiftet räknar man med att vi har omkring hundra ensamkommande barn i Kullabygden. Kommunen har ansvaret för ensamkommande flyktingbarn, men Migrationsverket står för kommunens kostnader.

Kerstin Schultz

Kerstin Schultz

Peter Kinch

Peter Kinch

Läs även:

”Nu måste alla hjälpas åt”

Integrationsservice inget för Höganäs

Integration – en lönsam affär för Åre